Jag har inget liv, det har du.
Jag har inga vänner, det har du.
Jag har ingen kärlek, det har du.
Jag är äcklig, det är inte du.
Jag är egoistisk, det är inte du.

Du har ett liv, det har inte jag.
Du har vänner, det har inte jag.
Du har kärlek, det har inte jag.
Du är underbar, det är inte jag.
Du är du är oegoistisk, det är inte jag.

Du har förmågan att älska, det har jag med.

Jag hittade den dikten på nåns sida nånstans..

Den e fin!

Uppdaterar mer ikväll elelr imorn

Jag grälade med Mia igår (Morsan)

Slutade med att jag frivilligt åker till Bup och tar upp kontakten med min psykolog. Tanten frågar mej: "Li, hur mår du?"

Jag: "Öh, va tror du själv?"

Hon: "Jag vet int"

Jag: "Du inbillar dej väl int att jag skulle sitta här FRIVILLIGT om jag mådde bra?"

Hon: "Nej"

Jag: "Dåså.. Sluta fråga självklara saker då.."

Sen så frågade hon ungefär 70 ggr ifall jag skulle ta livet av mej, jag anser att det finns ingen anledning till det..

Iallafall, dagen i allmenhet har väl varit okej antar jag. Jag har int hängt med så mycket, mest bara deppat eller nåt..

Godnatt alla.

Jag har lite ångest idag, jag vet int varför.

Jag har gått min första dag i nya skolan, det gick fint. Klassen verkar trevlig.

Allt har varit rörigt, mitt ex från Gbg var här idag och hälsade på, vi umgicks med mina kompisar i parken. Det var skönt att kunna vara i en avlaspnande miljö med honom. Att slippa allt snack om hur vi ska göra.

Vi ska vara vänner har vi bestämt. Aja skitsamma, nog med tid ödslat på Pierre.

Annars har dagen varit rörig, jag ville helst av allt stanna under täcket imorse, men jag kom iväg till skolan. Efter skolan var det gärnet hem och käka lite och kliva i duschen.

Imorn ska jag nog ut med brädan lite tror jag.

Min bästa kompis, som även är som en bror för mej fick sparken idag, han har två veckor kvar på jobbet. Jag tycker synd om honom.

Önskar jag kunde göra nåt. Problemet med mej är väl att jag vill alla så väl..

I don't want the world to see me
Cause I don't think that they'd understand
When everything's made to be broken
I just want you to know who I am

Idag har vi varit och lyssnat på Hate is just a feeling. Barnsomskompisar till pappa som har valt en bra väg i livet, musik!

Jag har hela dagen gått och funderat över ett samtal jag hade med min mor igår. Hon anklagade mej och min nuvarande familj för att sabba hennes liv. Hon sa att det var pappas fel att vi int kunde ses. Det slutade med att hon hotade med att ta livet av sej och jag la på i örat på henne.

Senare på kvällen fick jag ett meddelande av min halvbror, 7 år som löd: "fatar du hur ledsen       mamma e för hon int fik trefa dej för hon     int fik för joni"

Översatt: "Fattar du hur ledsen mamma e för att hon int fick träffa dej för att Jonnie sa nej" Anledningen till att Pappa (Jonnie) sa nej var för att det int passade.

Vi har befunnit oss i sthlm sen i tisdags och Morsan (Mia) har vetat att det sen flera veckor tillbaka. Mormor och Morfar (Lennart) kom och hälsade på mej och Lennart och jag började bråka som F*N. Vi stod på stan i Södertelje och jag grät och skrek och han gapade.

Mia tycker vi ska dansa efter hennes pipa och träffa henne när hon har tid.

Hon tror fel. Just nu vill jag int träffa henne alls och det har jag sagt åt henne.

Anledningen till att min släkt på Morsans sida bråkar e för att alla tycker att det var fel av mej att jag vill att pappa skulle va vårdanden, pappa satte därför igång med en vårdnadstvist och det var emot hela familjen. För att ni ska fatta ännu mer så har vi en annan stor rättegång mot min styvpappa vi väntar på, Mia tror att hon ska frlora vårdnaden om min halvbror på 7 år (Gabriel) genom att pappa får vårdanden om mej.

När Mia var nere och hälsade på oss, sportlovet 2006 så sa hon att om jag ville så skulle hon frivilligt skriva under papper på att pappa skulle på ensam vårdad om mej, och om det behövdes så skulle hon tillochmed låta Fia (Styvmamma) adoptera mej. När jag nu frågar henne om dettam 1 ½ år efter så minns hon inget och hon påstår att hon aldrig sagt nåt sånt.

Typiskt henne. Jag kan ärligt säga att jag kallat henne det ena och det andra som kanske int alltid varit så smart. Bland annat kärring, men just nu så får hon ta att hon e en kärring. Jag står för att jag har sagt det.

 Fia har varit mer som en mamma för mej under tiden jag har bott med henne och pappa (1 år och 8 månader) än vad Mia har varit under hela mitt 16 åriga liv.

Jag har vid flera tillfällen frågat henne varför hon hatar min pappa så mycket, hennes svar är alltid: "Det tar vi när du blivit äldre och mognare"

Jag undrar vem av oss det är som ska mogna och växa upp egentligen! Hon hotar tillochmed att ta livet av sej. Hon vill int att min fd styvpappa, hennes fd man ska ha vårdaden om Gabriel, men om hon tar livet av sej, vem ska då ta hand om honom? Nog för att jag har uppfostrat honom och lärt han allt jag kan, men jag kan int ta hand om honom ensam.

Mormor och Lennart e för gammla, så det finns bara en kvar. Och det är min fd styvpappa, hennes fd man och Gabriels pappa (tyvärr)

Jag vill aldrig att det ska få sätta klorna i min Halvbror.

Ni nu som undrar varför jag känner ett så stort har emot min fd styvpappa: Det får ni reda på i senare inlägg. När jag orkar röra i det igen. Nån gång ska jag skriva om allt som har hänt i mitt tidigare liv och under den tiden jag har bott hos min pappa.

Tro mej, det är en hel del.

Kärlek hit och kärlek dit. Jag vet int, jag har känslor för en. men med honom är allt så svårt. Jag vet att han tycker om mej, men vi vet int vad vi ska göra.. Komlicerat, ja! Va ska jag göra? Ålder, avstånd, utbildning... ;S 

Men men, nu lockar kudden och vi har en lång bilväg framför oss imorn tillbaka ner mot Hstad! Sköt om er alla.

Kram Li